Gustav Adolf rutten följer svenska härens spår och försöker rätta sig efter historiska händelser på flera nivåer. Det gäller att ge besökarna historiska bakgrundsinformation och att samtidigt presentera själva platserna för händelserna och inbjuda till självrekognoscering.
Därutöver finns med hänvisningar till lokal skildring och representation på internet också en annan avsikt: det gäller inte bara att bygga upp en ny turistrutt, utan också att väcka intresse för en dialog som antingen har som ämne årets 350-årsjubileet av den Westfaliska freden som föremål (titta också på http://www.wikipedia.org) eller som inbegriper lokalpolitiska intressen, t ex Lützens slott, som hotas av stängning.
Och precis här, i den lilla socknen Lützen, i vars omgivning den svenske kungen stupade i ett av 30-åriga krigets största slag, startar vi vår Gustav Adolf rutt. Lützen bildade ett av de svenska härens viktigaste stationer och därför är den här lilla staden också utgångspunkt till vår färdsammanställning, som är uppbyggd enligt pärlbandets princip, så att man kan bygga ut den efter eget tycke och tematiska innehåll. Vi håller just på med att gestalta de här sidorna, så att du snart kan få information inte bara om Lützen, men också om Weißenfels, Naumburg etc.
Westfaliska fredens 350-årsjubileum - Vilken betydelse hade det här fredslutet för Europa? Redan år 1948 ställde historikern Max Brauchbach frågan om det inte fortfarande är så att personer som Tilly, Wallenstein eller Gustav Adolf är mycket kända, men inte Münsters och Osnabrücks sändebud. Om man betänker, att en sådan fredskongress ägde rum för första gången i den europeiska historien, att den behövde motsvarande lång inkörningsperiod, led många bakslag och slutligen - med alla kritiska anmärkningar om slutresultatet - verkligen kom till stånd, då kan man knappast överskatta betydelsen och dugligheten hos de dåtida fredssändebudena: Utkämpa ett slag kan var (och en). Braubach: "... Kontraktens alla svåra fel och brister kan inte ta berömmelsen ifrån skaparna av avtalet, att de har satt fram fredstanken i en värld behärskad av en vild soldatesk och att de har därmed skapat förutsättningarna för att övervinna de fruktansvärda krigsskadorna."
I vår tid då krigets grymhet på nytt visar sig och då den skenbart civiliserade världen bringas ur fattningen av "etnisk rensning" och Warlord-legoknektar och reagerar endast tveksamt, framstår dåvarande ansträngningar i ett annat ljus: Konfliktbemästrande och försoningens väg är lång och den kommer inte förbi dialoger och med bakslag behäftade förhandlingar. Historien kan också lära oss tålamod och visa oss på den nödvändiga ansträngninen att om och omigen föra fredsamtal.
